Siknäsfortets kanontorn mot himlen

SIKNÄSBATTERIERNA 1–4

SIKNÄSFORTETS HISTORIA

Från kalla krigets batterier till ett museum för alla

Fyra batterier på Siknäshalvön

Siknäsfortet var ursprungligen fyra artilleribatterier. Ett batteri består av artilleripjäser som kan skjuta samordnat mot samma mål, med bunkerutrymmen under. I vardagligt tal kallas anläggningarna fort. Museet omfattar idag batteri 1, bevarat både inuti och utanpå, och det intilliggande batteri 2, som är bevarat utanpå.

Batterierna skulle försvara Töre djuphamn, Sveriges nordligaste naturliga djuphamn, och fördröja en fiendes framryckning mot Boden längs dåvarande riksväg 13, nu E4. Befästningen var den största av Kalixlinjens omkring 3 000 anläggningar.

Byggda 1953–1960 med kanoner från Fylgia

De fyra batterierna byggdes som beredskapsarbete 1953–1960. De ligger 62–67 meter över havet och bemannades tillsammans av 322 man. Höjden anger läget över havet, inte djupet under marken.

Varje batteri fick ett dubbelkanontorn med två 15,2 cm kanoner från pansarkryssaren HMS Fylgia. Fartygets fyra torn fick därmed en ny uppgift i försvaret av Norrbotten.

Skydd och vardagsliv under jord

Varje batterianläggning byggdes i betong med tre eller fyra våningar. Betongkroppen står fritt från berget och vilar på fjädrar som begränsar hur stötvågor i berget överförs till anläggningen. Batterierna hade ABC-skydd, alltså skydd mot atomvapen samt biologiska och kemiska vapen.

Under kanontornet fanns stridsledningscentral, laddningsanordningen som kallades stjälken och ammunitionsutrymmen. Personalen hade förläggningar, kök och matsal, toaletter och duschar. Reservkraft och en egen borrad brunn gav el och rent vatten även när försörjningen utifrån bröts.

Försvaret runt batterierna

Tidvis fanns 20 och 40 mm luftvärn vid batterierna. Arméns värnförband och hemvärn svarade för närförsvaret. Deras skyttevärn, skyddsrum och vissa förbindelsevärn sprängdes ned i berget.

Den sista krigsförbandsövningen genomfördes 1990. Batterierna 3 och 4 utgick ur krigsorganisationen 1992, följda av batterierna 1 och 2 år 1998.

Från avveckling till museum

  1. 1999–2003

    Fortifikationsverket (FORTV) började avyttra tornen 3 och 4 år 1999. De sanerades och plomberades den 4 december 2003. Marken jämnades till och återplanterades.

  2. 2005–2008

    FORTV begärde 2005 hos Riksantikvarieämbetet att tornen 1 och 2 skulle bli statligt byggnadsminne. Regeringen beslutade 2008 att inte bevara anläggningarna och deras yttre närförsvar som statligt byggnadsminne, bland annat på grund av kostnaderna.

  3. 2009

    Torn 1 förbereddes för en ny ägare, medan torn 2 sanerades och plomberades. Efter samråd med och godkännande av kulturdepartementet skulle anläggningen få ny förvaltning som museum, med stöd från Statens försvarshistoriska museer genom Sveriges Militärhistoriska Arv (SMHA).

  4. 2011–2012

    FORTV renoverade torn 1 invändigt.

  5. 2013

    Ägargruppen Siknäsbatteriet köpte anläggningen på hösten och lät museiföreningen disponera den.

  6. 2014

    Föreningen rengjorde och rustade upp torn 1 under våren. Museet, som ingår i SMHA, öppnade för allmänheten den 1 juli. På hösten skänkte ägargruppen sina andelar för att bilda Stiftelsen Siknäsfortet. Stiftelsen äger anläggningen och museiföreningen driver verksamheten.

Genomskärning av fortet

Illustration av kanontornet och fortets underjordiska våningar
Illustrationen visar hur kanontornet hör ihop med utrymmena under jord. Batterianläggningarna byggdes med tre eller fyra våningar.

Några hållpunkter i historien

  1. 1939–1945

    Andra världskriget

    Sverige upprätthåller väpnad neutralitet. Militära planerare inser sårbarheten hos Töre hamn — Sveriges nordligaste djuphamn.

  2. 1953–1960

    De fyra batterierna byggs

    Fyra artilleribatterier byggs på Siknäshalvön för att försvara Töre hamn och fördröja en framryckning mot Boden.

  3. 1960

    Fortet tas i bruk

    Varje batteri har ett dubbelkanontorn med 15,2 cm kanoner från HMS Fylgia, utrymmen i tre eller fyra våningar, reservkraft och egen brunn.

  4. 1983

    Första ubåtsjakten

    Svenska marinstyrkor upptäcker misstänkt främmande ubåtsaktivitet i Kalixskärgården. En massiv ubåtsjakt inleds.

  5. 1987

    Andra ubåtsjakten

    Incidenten upprepas — bland de märkliga ögonblicken av kalla krigets spänningar i Norden.

  6. 1990

    HMS Spiggen II byggs

    Sveriges enda inhemskt byggda miniubåt. 11 meter lång, använd för ubåtsjaktövningar.

  7. 1992–1998

    Batterierna tas ur tjänst

    Efter den sista krigsförbandsövningen 1990 utgår batterierna 3 och 4 ur krigsorganisationen 1992. Batterierna 1 och 2 följer 1998.

  8. 2013

    Anläggningen köps

    Ägargruppen Siknäsbatteriet köper anläggningen på hösten och låter museiföreningen disponera den.

  9. 2014

    Museet öppnar

    Efter föreningens upprustning under våren öppnar museet den 1 juli. På hösten skänker ägarna sina andelar för att bilda Stiftelsen Siknäsfortet; föreningen fortsätter att driva museet.

  10. 2025

    AI-guiden Stig lanseras

    Museet introducerar Stig, en AI-driven guidekaraktär — en av de första AI-integrerade museiupplevelserna i Skandinavien.

DEPTH: -0.0M
00:00:00